Kraftig benstomme ligger i släkten o ingen i min släkt är naturligt smal så självklart är det ingen chock att en annan ser ut som en gör!

Jag började lägga på mig när jag kom i 9 års ålder o sen gick de såklart uppåt.

Att man sen hade föräldrar som ägde en bensinstation med obegränsat av godis gjorde ju inte att man blev mindre.

Jag har dock aldrig blivit retad för min vikt men såklart fick man ett dåligt självförtroende när man kom upp i tonåren o va överviktig..

När jag var 13 år så fick jag gallstensanfall en natt o de fick en massa stenar i min galla. Läkarna sa att jag kunde leva med detta. Men så var inte fallet. Hade fruktansvärt ont i flera månader innan jag väl fick en remiss till sjukhuset o bara någon vecka senare så opererade jag bort gallblåsan.

Läkarna sa att allt skulle bli bra efter operationen förutom jag kunde känna av illamående ibland o ont i gallgångarna. Så vart inte fallet.

Sommaren 2003 gick jag ner otroligt mkt i vikt då jag inte fick behålla någon av maten jag åt. Antingen spydde jag eller sket ut de rent sagt. De va ett riktigt helvete. Men efter ca 2 1/2 år så var allt tillbaka till de normala o jag la på mig alla kilon igen när jag träffade min första pojkvän. Tyvärr så borde jag försökt o gå ner i vikt igen men de e lättare sagt än gjort o la på mig ännu mer i vikt när vi flyttade ihop..

Något jag såklart ångrar nu för nu jäävlar får man slita men en dag ska jag va så smal som jag var sommarn 2005 :D


16årig Fia som vägde betydligt mkt mindre då än nu :P